Kungsfiskare (Alcedo atthis)


En blå juvel flyger snabbt ovanför vattenytan utanför naturum Vattenrikets panoramafönster. Sätter sig i videbusken utanför hörsalen och spanar. Det är den exotiska kungsfiskaren som kommit.

Kungsfiskare vid naturum Foto Hans Cronert
Kungsfiskare vid naturum Vattenriket. Foto: Hans Cronert

Kungsfiskare vid naturum Vattenriket

Det var vintern 2014 som naturum började få regelbundna besök av en vacker kungsfiskare. Och de välkomna besöken har fortsatt. Det är framförallt under vintersäsongen som den syns till med täta besök vid naturum. Vår- och sommartid när det är häcksäsong håller den troligtvis till någonstans längs Helge å.

Oftast kommer det en, men ibland två. Det första året var det en väldigt orädd kungsfiskare som höll sig i området kring naturum. Den tog för vana att sitta på vajern utanför naturums hörsal. Den satt där och lät sig snällt bli fotograferad av en hel flock fotografer.

Så upptäckte en besökare att kungsfiskaren satt och ulkade. Och ut kom en vit boll. Det var fiskbenen efter alla måltider som behövde komma ut. Dessa går att titta på i stereolupp på naturum.
För att underlätta för den ovanliga fågeln att hitta mat och samtidigt öka chanserna att få njuta av dess skönhet genom naturums panoramafönster har vi satt upp stolpar i naturumsjön som kungsfiskarna gärna sitter på och spanar efter fisk.

Varför är kungsfiskaren här?

I naturumsjön finns väldigt gott om småfisk. Löjor i stora stim simmar i sjön, i redet utanför entrén och under huset. Ibland kan man se att det är helt tätt mellan fiskarna precis under vattenytan. Lätta att fånga en om man är kung på att fiska!

Biosfärprojekt - Bobrink vid naturum och konstgjorda bohålor vid Vramsån

För att hjälpa kungsfiskaren att hitta permanenta boplatser har vi satt upp en konstgjord bobrink i den södra delen av naturumsjön. Brinken är byggd efter hur kungsfiskarna vill ha det: långt sandigt rör som leder till en bokammare. Det finns dessutom två bohål med bokammare eftersom de ofta hinner med två till tre kullar under en säsong. Spår i sanden avslöjar att någon har varit där och inspekterat bohålen, men vad vi vet har det ännu inte skett någon häckning i bolådorna. Läs mer om Bird online


Kungsfiskarbrink i naturumsjön. Foto patrik Olofsson.

Vramsån är en annan populär å för kungsfiskaren. Här pilar den fram som en blå juvel. Även längs Vramsån har permanenta bolådor satts upp. Två lådor med två bohål och kammare i varje. De är placerade i gamla brofundament och smälter väl in i miljön. I närheten finns det lite lugnt vatten där kungsfiskaren kan fiska, precis som de vill ha det.

Kungsfiskarbon i Vramsån. Foto Karin Hernborg
Kungsfiskarholkar vid Vramsån. Foto: Karin Hernborg.

Kungsfiskarfakta

Sällsynt juvel

I Sverige finns kungsfiskaren från Skåne och upp till södra Dalarna och Gästrikland. Att se en kungsfiskare är en dröm för många. Den är ganska ovanlig i Sverige, så man ska vara stolt om man får se den! Kungsfiskaren är ovanlig i Kristianstads Vattenrike också, trots att den vintertid syns vid naturum titt som tätt. I Vattenriket häckar den så gott som varje år.

Sett till hela landet verkar kungsfiskaren ha minskat de senaste decennierna och betecknas som ”sårbar” (VU), i den Svenska rödlistan. Enligt Artdatabanken uppskattas antalet kungsfiskare i landet till cirka 200 par i snitt. När arten inventerades i Skåne under atlasinventeringen 2003-2009 kom man fram till cirka 75 par. 

Antalet kungsfiskare i landet är svårt att avgöra eftersom antalet varierar mycket beroende på hur hårda vintrarna blir. Är det flera hårda vintrar på rad kan de nästan försvinna helt. En del flyttar söderut för övervintring till mellersta Europa. Men till stor del är kungsfiskaren en stannfågel. De som spenderar vintern i Sverige kan få det tufft att komma åt fisk om isen ligger länge. De söker ofta upp strömmande vattendrag där det är isfritt, men där är det svårare för fågeln att kunna fånga fisk. Vintern 2009/2010 var tuff för kungsfiskarna, då minskade de i antal i hela landet. Även om antalet kungsfiskare kan minska dramatiskt efter kalla vintrar kan antalet de öka snabbt igen. Från kontinenten fylls det på med migrerande kungsfiskare som söker nya revir.

Bygger bo i sandbrinkar och rotvältor

Kungsfiskaren håller till längs åar och bäckar där den kan hitta gott om fisk. För att kunna bygga bo behöver den sandbrinkar längs med vattendraget eller kanske en rotvälta invid vattnet. I sandbrinken gräver de ett långt rör som kan vara upp till 90 cm långt. Innanför röret gräver de ut en liten bokammare. Kungsfiskarna stöter sedan upp fiskben som de flätar ihop ett rede av. Här läggs äggen. Det kan vara svårt för kungsfiskarna att hitta lämpliga rotvältor eller sandiga brinkar längs åar, ibland rasar de när vattnet stått högt på vintern.

Annat som är viktigt är att det finns grenar från träd eller buskar som den kan sitta på och spana efter fisk. När fågeln fångat fisken bedövas den med några slag mot grenen innan den sväljs.

Livet för en kungsfiskare

Det är fullt sjå för kungsfiskarna när det är häcktider. Under tiden uppvaktningen sker är paret mycket livliga och jagar varandra under gnisslande ljud och svirr. Boet ska byggas och honan lägger sedan 7 vita små ägg i ett litet rede av fiskben inne i bokammaren. Båda föräldrarna turas om med ruvningen. Vissa år kan de få fram både två och tre kullar under en säsong. Hannen mata ungar medan honan ruvar fram nästa kull. Efter cirka tre veckor kläcks ungarna, helt nakna och hjälplösa tills de blå fjädrarna växer ut. Kungsfiskare får ingen dundräkt utan deras fjädrar växer ut som pinnfjädrar när de blivit 20-22 dagar gamla.

Kungsfiskarkarusellen

Man har observerat att kungsfiskare i fångenskap har en speciell procedur när ungarna ska få mat. Ungarna sitter inne i bohålan i redet som i en ring. Det är bara en unge som sitter med näbben ut i rörets mynning. När den ena föräldern kommer och ska ge en fisk, sväljs denna glupskt av ungen. Sedan vänder ungen bakdelen till och utför sina behov ut i sandröret. Därefter roterar ungarna i ringen så att nästa unge är redo för samma rutin. På detta viset får alla ungar rättvis fördelning av mat. Hela röret blir snabbt nedsmutsat av ungarnas spillning och därför tar alltid föräldrarna ett snabbt bad när de kommer ut. Efter fyra veckor klarar ungarna sig själva. Då lockas de ut ur bokammaren och får lära sig hur det går till att fånga fisk. Ungdödlighet är stor. Det är bra att få ut många ungar för ett kungsfiskarpar, och gärna flera kullar. Det är nämligen långt ifrån alla ungar som blir flygga, eller klarar sitt första ungdomsår.

Hur ser den ut? Påminner om en färgsprakande hackspett. Kroppen är liten och kompakt och huvudet är stort med en lång, kraftig och spetsig näbb. Strupen är vit och den har även två vita nackfläckar. Vuxna individer har rödaktiga, korta ben och fötter medan ungfåglar har mörka.
Skillnad på hane och hona? Hanen har helsvart näbb. Honan har mer eller mindre rödfärgad undernäbb.
Ungfågelns utseende: Ungfågelns fjäderdräkt är mattare i färgen. Näbben är mörk med en vit spets och fötterna är mörka.
Hur flyger den? I full fart lågt över vattenytan som en blå raket.
Läte: Ett kort, vasst svirrande läte. Kom in och lyssna på naturums fågeltv!
Megafon Lyssna
(www.fuglar.no)

Fångar fisk genom att spana ner i vattnet från en gren eller stolpe. Ibland ryttlar de och därefter dyker den blixtsnabbt ned och fångar fisken med sin långa näbb.
Hur mycket äter den? En kungsfiskare äter ungefär 60 % av sin egen kroppsvikt varje dag. Under häckning med ungar att mata behöver de fånga cirka 100 småfiskar per dag.
Fiender: Den vanligaste fienden är minken. Den är duktig på att klättra in i röret och ta ungar eller ägg. Sparvhöken kan ta en kungsfiskare, men det finns lättare byten att ta.
Visste du att kungsfiskaren tillhör ordningen praktfåglar? Detta är framförallt tropiska fåglar med pråliga färggranna dräkter. Andra arter som tillhör praktfåglar och som syns regelbundet i Sverige är blåkråkan, biätare och härfågel.

Källor

Best practice guidelines- Artificial Bank Creation for Sand
Martins and Kingfishers, Laura Hopkins, 2001
Fågeldagbok 2016, Dan Zetterström, Mats Ottosson, 2015
Fågelguiden Europas och Medelhavets fåglar i fält, Killian Mullarney mfl, 2010
Fåglar i Sverige, Erik Rosenberg, 2010
Fåglarna i Sverige antal och förekomst, SOF, Ulf Ottosson mfl, 2012
Norstedts Fågelbok, Lars Gejl, 2016
Skånes Fågelatlas, SkOf, 2013
Sveriges Fåglar, datorprogram, Lars Larsson, 2013
Artdatabanken artfaktablad 
Kungsfiskarprojektet Klippan

 

Tillbaka